Specialpedagogik
Specialpedagogik handlar om hinder och möjligheter som uppstår vid lärande och utveckling. Som lärare kan du göra mycket som inte bara fungerar åtgärdande men förebyggande och hälsofrämjande.
Lärarens bok, Specialpedagogik i skola och klassrum - Funktionskompetens och kartläggning med Kollen kan du läsa mera om hur du kan utveckla din undervisning så att den passar såväl den enskilde eleven som en hel klass.
Vill du veta mer om vikten av elevkartläggning och få tips om hur du kan leda klassen genom att uppfylla elevernas behov kan du läsa mera nedan. Vi börjar med några ord om tillgänglig lärmiljö.
Kraven i lärmiljön
Lärmiljö är allt det som elever möter under sin skoldag, det vill säga den fysiska miljön, undervisningen och pedagogernas förhållningssätt.
Kraven i skolan är inte bara inriktade på kunskap. Exempel på krav är också att vistas i miljöer med många andra elever, kunna filtrera bort ovidkommande ljud och arbeta när ljusförhållandena är otillfredsställande. Andra krav är att eleverna ska förstå och kunna använda språken som används samt kommunicera, förstå sociala koder, följa instruktioner och arbeta självständigt och målinriktat. I skolans styrdokument beskrivs hur lärmiljön behöver vara tillgänglig för alla elever. För att kunna erbjuda detta behöver vi lärare förstå och identifiera vad det är som gör att vissa elever inte klarar av kraven.
Kartläggning
Eftersom elevernas hjärnor utvecklas olika snabbt och på olika sätt kan vi lärare inte ställa samma krav på alla elever i en klass. Vissa behöver få slippa att utsättas för det de inte kan, det vill säga att lärarna kompenserar för elevernas svårigheter. Det kan också vara så att eleverna behöver få träna på sådant som är svårt för dem i lagom stora steg så att de får möjlighet att utveckla sina färdigheter.
En kartläggning ger lärare förståelse för vad den enskilde eleven brottas med under skoldagen.
Vi har tagit fram ett kartläggningsmaterial - Elevkollen och Lärarkollen - som identifierar elevernas svårigheter och ger svar på vad eleverna behöver för att kunna lyckas i skolan.
Elevkollen
Enligt Barnkonventionen har alla elever rätt att göra sin röst hörd om det som berör dem. En del elever har svårt för att beskriva hur de upplever skolan med öppna frågor. Elevkollen - som består av påståenden och låter eleven svara med kryss på VAS-skalor - ger bättre möjligheter för eleven att berätta om sina upplevelser. Elevkollen underlättar kartläggningen av en elevs skolsituation. Den fungerar relationsskapande eftersom eleven känner sig förstådd och lyssnad på.
Lärarkollen
I Lärarkollen får pedagogisk personal tillsammans möjlighet att identifiera en elevs nedsatta funktionsförmågor med hjälp av påståenden inom 13 olika funktionsområden. Dessa är:
Språk
Aktivering
Fokus
Ansträngning
Emotion
Minne
Handling
Flexibilitet
Sammanhangsförståelse
Mentalisering och socialt samspel
Sinnesintryck
Motorisk förmåga
Teoretisk begåvning
När lärare kartlägger elevernas svårigheter systematiskt får de förståelse för vad som är svårt för eleven för eleven och får ledtrådar till hur de kan göra istället. En betydande del av Lärarens bok, Specialpedagogik i skola och klassrum - Funktionskompetens och kartläggning med Kollen ger konkreta tips på insatser som kan stötta eleven utifrån påståendena inom de olika funktionsområdena. Lärarkollen visar också det som fungerar positivt i lärmiljön och det som lärare behöver göra mera av för att stärka eleven. I extramaterialet till boken finns ett formulär om elevens styrkor som till exempel mentor kan använda för att informera andra lärare och resurser om elevens styrkor.
Lärarens strategier i klassrummet
Chefsorganisationen Ledarna har tagit fram en ”chefens balansbräda” som också kan användas i skolan. Den handlar om fem R, det vill säga:
Roll - ledarrollen i klassrummet.
Ram - tydlighet så att eleverna begriper vad som förväntas av dem, till exempel regler men också tydlig information, instruktion och kommunikation.
Relation - goda relationer som medför att eleverna är trygga, känner sig välkomnade och uppskattade men också förstådda och lyssnade på.
Riktning - är detsamma som motivation, det vill säga lust att lära. Skolans uppgifter behöver kännas meningsfulla så att de upplevs som mödan värd. Riktning handlar också om autonomi och om delaktighet.
Resultat - är ju vad vi vill att de övriga R:en ska resultera i, till exempel att eleverna får utveckla sina förmågor, bli så autonoma som möjligt och få en stark självbild.
I rollen som ledare behöver lärare balansera de olika R:en. Det räcker inte med goda relationer eller en förståelig ram. Det är när vi lärare vet vilka behov som eleverna har och tillmötesgår dem som vi blir goda ledare som tillgängliggör lärmiljön och ge eleverna lagom utmanande arbetsuppgifter